writeonedirection.blogg.se

 

Jag slinker smidigt in genom dörren till mitt rum och stänger den bakom mig, samtidigt som jag höjer ena handen för att torka bort en envis tår som letat sig en väg nedför min kind. Det finns inget jag önskar mer än att jag kunde prata normalt. Fansen är osäkra på om jag stammar eller inte, och jag har sett på internet att många försöker lista ut om jag bara stammar under vissa förhållanden som när jag är kär, nervös inför en intervju, glad, ledsen och så vidare. Eftersom Marvin tar hand om de flesta intervjuerna och Blake snackar också smått med fans när han är ute och posar för paparazzin så verkar det som att jag kan prata ibland.

 

Sängen ger sig ifrån ett lätt knakande ljud när jag dimper ned på den som en sten och gräver in ansiktet i kudden. Det luktar trygghet, men jag känner mig ändå inte så säker som jag borde. Snabbt vänder jag mig och sätter mig upp, fiskar upp min mobil ur fickan.

 

Harry Styles: "R ya there?" 8:48 pm.

 

Louis Tommo: "Yes, always here for u." 8:50 pm.

 

Harry Styles: "Can't even talk w my family. It's terrible." 8:51 pm.

 

Jag vet att Louis förstår mig. Första gången vi träffades i X Factor-badrummet tyckte jag om honom, och leendet han gav till mig i spegeln. Vi ser ut att ha glidit ifrån varandra en hel del på grund av alla rykten om att vi skulle vara kära, men privat är vi närmare än någonsin. Jag är inte gay, och inte han heller, vi är inte ett par. Men han är som en bror för mig. Inte den bror jag aldrig fick, dock, för Marvin och Blake står ännu närmre. Men Louis är inte långt därifrån.

 

Louis Tommo: "What happened?" 8:54 pm.

 

Harry Styles: "Tried to tell them what I liked best with the trip, but it was like 't-t-t-t-the f-f-f-f-a-a-ans'." 8:56 pm.

 

Louis Tommo: "Hey, movie night tomorrow? We can talk, I miss your voice. :)" 8:57 pm.

 

Ett litet leende smyger sig fram och formar mina läppar, drar mungiporna uppåt en aning samtidigt som jag svarar med ett självklart 'Yes'. Louis får mig alltid må bättre, och han får mig känna som om det faktiskt inte är jobbigt att sitta och vänta på vad jag ska säga. Jag lägger undan min mobil och suckar djupt, funderar på att gå ner för att dricka något, men det får vara. Jag är rädd att mina ögon fortfarande är rödkantade, och då kommer mamma försöka trösta mig, vilket bara kommer leda till mer tårar.

 

Jag tar upp min mobil igen och klickar upp Twitter. Efter att ha scrollat runt lite ser jag texter som ''Harry is such a player..." och "Wow, never thought this about him, but he did it. @Harry_Styles." och en hög i länkar till bilder där ''jag'' kysser åtminstone tre olika flickor, och tydligen var det de två senaste kvällarna, när vi var i Irland. Jag sitter med öppen mun och stirrar på min mobil, läser kommentarer från både fans och haters.

 

"It's so not Harry, you can totally tell by the hairband he's got in his fringe!" hade någon skrivit.

 

"Hahah wow, I might start to like that Harry person from No Erection or whatever their name is."

 

"Harry.. No, no, no. Can't be Harry!!!!!"

 

Den som tydligen kunde se att det inte var jag på bilderna har ju i och för sig rätt, men samtidigt fel. Skulle man se killen på bilderna framifrån så skulle man vara säker på att det var jag, men de skulle ändå ha haft fel. Det är inte jag, men jag vet exakt vem det är.